Organhandel – Organ Trafficking

Handel med organ är ett globalt problem där WHO uppskattade att 5-10 % av alla njur- och levertransplantationer som gjordes 2007 var med olagligt tillvaratagna organ.

I Sverige är handel  med biologiskt material i vinstsyfte från en levande eller avliden människa straffbart (Lag 2006:351 om genetisk integritet 8 kapitlet 6§.

Globalt problem

Under 80-talet kom rapporter att mottagare i andra länder hämtade sina organ i Indien, men idag är företeelsen globalt spridd och handeln sträcker sig över nationsgränser. Problemet är allvarligt då fattiga utnyttjas för andras välmående och för andras ekonomiska vinning. Andelen av köpesumman som kommer donatorn tillgodo är liten i jämförelse till det som tillfaller sjukhuset, kirurgen, förmedlaren och andra mellanhänder. Donatorn löper stora hälsorisker och erbjuds inte efterkontroller eller medicinsk hjälp såsom exempelvis blodtrycksbehandling i efterhand. Även mottagaren löper risker eftersom utredningen av donatorn är mer bristfällig och ofta utförs illegala transplantationer på sjukhus som saknar tillstånd för sådan verksamhet.

Internationella konventioner

Palermoprotokollet

Genom detta protokoll träffades för första gången på global nivå en överenskommelse om en rättslig definition av människohandel. Det krävs tre moment (åtgärder, olika former av tvång och i utnyttjandesyfte). Handel med mänskliga organ omfattas av begreppet människohandel.

Istanbuldeklarationen

Ledande medicinska experter träffades 2008 i Istanbul för att dra upp strategier i syfte att få stopp på organhandel och organturism. Mötet mynnade ut i Istanbuldeklarationen från 2008 och som kommit att uppdateras 2018. I detta dokument definieras begreppet organ trafficking som något av nedanstående:

• removing organs from living or deceased donors without valid consent or authorisation or in exchange for financial gain or comparable advantage to the donor and/or a third person;
• any transportation, manipulation, transplantation or other use of such organs;
• offering any undue advantage to, or requesting the same by, a healthcare professional, public official, or employee of a private sector entity to facilitate or perform such removal or use;
• soliciting or recruiting donors or recipients, where carried out for financial gain or comparable advantage; or
• attempting to commit, or aiding or abetting the commission of, any of these acts.

2010 beslutade The Transplantation Society (TTS) och The International Society of Nephrology (ISN) att bilda Declaration of Istanbul Custodian Group (DICG). Denna gruppering utarbetade sedan nästa och nu gällande 2018 Edition of the Declaration of Istanbul

LÄNK TILL PATIENTIFORMATION TILL PATIENT (svenska) OM ISTANBULDEKLARATIONEN Istanbuldeklarationen – patientinfo

Oviedokonventionen och EU-rätten

Europarådet antog 1996 Oviedokonventionen om mänskliga rättigheter och biomedicin där man stiftade förbud mot kommersiella transaktioner i samband med mänskliga organ och substanser. ”The human body and its parts shall not, as such, give rise to financial gain”. Det finns även skrivningar i EU-rätten 2010/53/EU kvalitets- och säkerhetsnormer för mänskliga organ avsedda för transplantation där det skrivs att organdonation från levande eller avlidna donatorer ska ske frivilligt och utan ekonomisk ersättning.

Santiagokonventionen

Europarådets konvention mot handel med mänskliga organ, Santiagokonventionen, antogs 2015. Den går även under det officiella namnet Council of Europe Convention against Trafficking in Human Organs CETS No. 216. Konventionens tre huvudsyften är:

• Förebygga och förhindra handel med mänskliga organ genom att straffbelägga vissa handlingar
• Skydd av brottsoffer
• Främja internationellt samarbete

Konventionen innehåller 33 artiklar. Sverige har ännu inte ratificerat konventionen, men i en statlig utredning SOU 2019:1 har man förordat att Sverige ska tillträda denna och utrett vila lagändringar som krävs.