LEVANDE NJURDONATOR

Innehållet i det Nationella utredningsprotokollet för möjlig levande njurdonator är allmänna riktlinjer och det kan finnas skäl att i individuella fall frångå ramverket. Arbetsgruppen som tar fram protokollet kan fungera som referensgrupp att diskutera svårbedömda fall. Primär målgrupp för dokumentet är de sjuksköterskor, kuratorer och läkare på landets njurmottagningar som utreder möjliga levande njurdonatorer. Dokumentet beskriver inte strategier för hur man rekryterar nya möjliga givare.

Hälso- och sjukvården utformas alltmer personcentrerat med en övergång från att individen är passiv mottagare av vård till ett mer aktivt deltagande i planering och genomförande av den egna vården. En möjlig njurdonator är vid god hälsa och utredningen, donationsingreppet samt uppföljningen på både kort och lång sikt ska ske personcentrerat.

Njurtransplantation är förstahandsbehandling för flertalet patienter med njursvikt (CKD5). Resultaten avseende både organ- och patientöverlevnad är med levande njurdonator i genomsnitt bättre än med njure från avliden donator och man undgår längre väntetid och en stor andel kan göras pre-emptive, det vill säga innan dialysbehandling behöver inledas. Då bristen på organ begränsar verksamheten utgör tillskottet av njurar från levande njurar en för gruppen njursjuka ett mycket värdefullt tillskott.

Eftersom levande njurdonation medför en risk för donatorn har dennes hälsa och välmående högsta möjliga prioritet. De som deltar i utredning, utförande och uppföljning behöver säkerställa att alla skyddsåtgärder som är möjliga genomförs. Dessa nationella riktlinjer är tänkta att främja en säker och över landet likartad praxis inom njur- och transplantationsverksamheten gällande levande njurdonatorer.

LÄNK TILL DET NYA PROTOKOLLET (utkast i väntan på att styrelsen för Svensk njurmedicinsk förening och Svensk Transplantationsförening godkänt innehållet)

LD Utredningsprotokoll 230203