Levande njurdonator
Nationellt utredningsprotokoll för möjlig levande njurdonator
Svensk Transplantationsförening, Svensk Njurmedicinsk förening och Svensk Uroradiologisk förening SURF har gett en arbetsgrupp i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för utredning och bedömning av levande njurdonatorer. Arbetsgruppen består av nefrologer, transplantationskirurger, radiologer, transplantationskoordinatorer, sjuksköterskor och kuratorer med representation från alla centra där njurtransplantationer genomförs i Sverige. Innehållet i detta dokument är allmänna riktlinjer och det kan ofta finnas skäl att i individuella fall frångå ramverket. Denna nationella grupp kan även fungera som referensgrupp att diskutera svårbedömda fall.
Den senaste versionen från juni 2022 är nu ute på remiss och kommer på hösten fastställas av respektive förening. Utkastet publiceras på denna hemsida.
De mest väsentligaste skillnaderna gentemot tidigare versioner
- Utdrag ur lagar, konventioner och författningar för bredare spridning av bakgrund till etiska överväganden
- Tydligare beskrivning av risker
- Tydligare beskrivning av överväganden kring GFR, blodtryck, mikroskopisk hematuri med mera
LD Utredningsprotokoll 221226
Vem kan bli levande njurdonator?
Givaren behöver inte vara släkt och är oftast förälder, syskon, partner, nära vän eller släkting, men det finns även anonyma donatorer. En anonym donator är en fysiskt och psykiskt frisk person som vill donera en njure utan relation till någon som är njursjuk. Den donerade njuren ges då till någon som står på väntelistan för njurtransplantation med avliden donator.
Tidigare krävdes att donator och mottagare hade förenlig blodgrupp och man hade högre krav på att vävnadstypen matchade, men med förbehandling av mottagaren kan man ofta kringgå dessa barriärer. Ett alternativ, som är under utveckling, är att man nationellt har ett utbytesprogram där oförenliga par av donator och mottagare så att säga byter mottagare korsvis (paired kidney exchange program).